Mitt gamla hederliga nintendo 8-bitars funkar fortfarande!
Det är lite fantastiskt hur en gammal teknikpryl från 80-talet fortfarande håller med näst intill samma kvalitet som på inköpsdagen.
Jag hade också ett playstation en gång i tiden, men som ödet ville det så gick det sönder helt av sig självt av outgundlig anledning efter ett par år, men mitt nintendo levde vidare.
Sen jag skaffade mobiltelefon första gången så har jag genom åren avverkat otaliga telefoner av olika anledningar för att det uppdaterades till färgskärmar, kom fler menyfunktioner, kamera osv. osv. men främsta anledningen var ändå att skiten gick sönder efter en tvivelaktigt kort livslängd, men mitt nintendo levde vidare.
Ni fattar poängen…
Det är i vilket fall som helst ett medvetet drag från tillverkaren att tekniken pajar på kort tid.
Anledningen till att företag tillverkar halvfärdiga produkter är mycket enkel. De vill tjäna pengar på att man köper deras nästkommande ”förbättrade” produkt. Om dom tillverkar en produkt som håller i en evighet så tjänar dom ju inga mer pengar på den som köpte den, för den behöver inte ersättas.
Det är ligger en oerhörd precision bakom tekniken som noggrant har byggts upp på ett sådant sätt att den automatiskt ska paja efter en förutbestämd tid. Alternativen som följer dessa felaktigheter är att köpa en ny produkt eller lämna in den på reparation som i många fall motsvarar kostnaden för att köpa en eller fler av samma produkt.
Planned obsolescence kallas det på engelska. Den bästa och mest relevanta översättningen blir Planerad produktförsämring.
Den kommer i många olika former från många olika företag och alltid med samma slutmål vilket är ökad inkomst.
Att leva på andras rädsla för för trasig eller felaktig teknik är en fin tradition, tydligen, bara för att inte nämna den digitala världens motsvarighet till hysterin runt fågelinfluensan: Y2K!
Jag är än idag fullkomligt övertygad om att Y2K var en komplott för att tjäna pengar på alla bugg-fixarprogram som fanns till salu för en vacker slant och oavsett om jag har rätt eller ej så tjänades det miljoner på rekordtid.
På tal om korkade programvaror så finns ett annat kul exempel där företaget Microsoft var huvudaktör. 
Windows XP är än idag ett hyfsat stabilt OS som släpptes år 2001 till PC-datorer och var länge windows ”senaste operativsystem” och blev efterföljd 6 år senare av Windows Vista i januari 2007. När Vista kom var OS’et så långt efterlängtat att folk köpte Vista utan att blinka för att sedan upptäcka att man behövde göra massiva uppgraderingar av sin dators hårdvara för att den ens skulle orka köra programvaran.
-”Så mycket buggar i ett operativsystem kan inte vara försvarbart på något plan när det kommer från ett företag som nästan uteslutande jobbar med programvara och har haft så många år på sig att utveckla det!” sa min vän Stefan när ämnet nyligen diskuterades på min balkong.Det hela var till och med nästan en kopia av Apples operativsystem OSX med viss grafisk modifikation för att det skulle se lite annorlunda ut från hur den programvaran var uppbyggd.
Ca. 2 1/2 år senare kom då ett nytt operativsystem som hette Windows 7 som var ett enormt steg framåt i utvecklingen och de som köpt på sig en kopia av Vista såg i de flesta fall ingen bättre utväg än att uppgradera än en gång, men denna gång till något bättre, medans andra valde att nedgradera till XP för att dom tröttnat på Microsoft i allmänhet.
Frågan är dock tydlig: Hur lyckades dom förbättra sig på 2 1/2 år när dom på samma sätt försämrade sig på 6 år förra gången?
Men varför fungerar mitt gamla nintendo 8-bitars fortfarande då?Jo, för den här pr-idén var inte i omlopp på samma sätt vid den tiden utan man byggde helt sonika produkter som fungerade och var menade att fungera.
Hade det inte varit för att ”mycket vill ha mer” dvs företagscheferna vill dryga ut sin månadslön ytterligare så hade vi kanske kunnat se en hel line-up av produkter som inte gick sönder hela jävla tiden!
Men mitt nintendo lever vidare…
blogotomi 